Jag arbetar på Nävertorp grundsärskola i en klass med mellanstadieelever. Där är ingen skoldag den andra lik precis som i vilken skola som helst. Ingen större skillnad mot grundskolan. En av de stora skillnaderna med grundskolan är att alla mina elever får lägga ner ett stort arbete för att utveckla sin läsförmåga. Pia Aztor vid Göteborgsuniversitet menar att läskunnighet för personer med en utvecklingsstörning ger bättre delaktighet i samhället därför är det av största vikt att vi utvecklar elevernas läsförmåga på bästa sätt utifrån deras förmåga.

Vårterminen 2015 hade vi ett läsprojekt i klassen som löpte över 8 veckor. Eleverna skrev på ett läskontrakt där det stod att de skulle göra sitt bästa under träningsperioden. Vi vuxna peppade eleverna under perioden och öste beröm över dem och berättade att vi förväntade oss att deras läsförmåga skulle förbättras. De fick också reda på att efter projektets slut skulle de få en belöning. Belöningen var att åka till klassens favoritplats. En plats i skogen med en eldstad där vi lagade taco i wokpanna över öppen eld. Där har vi varit många gånger under årens lopp, men det är lika roligt att återkomma dit. Motivation och höga förväntningar på vår elevgrupp är viktigt för att uppnå resultat hos vår elevgrupp enligt Aztor.

Igår introducerade jag och min kollega ett nytt läsprojekt där även hennes klass ska delta. Vi berättade om projektet och eleverna lyssnade intresserat. Vi kallar projektet ”Nordiska djur”. Det kommer pågå under 8 veckor och elevernas läsförståelse och avkodningsförmåga kommer vid starten och vid slutet av projektet testas (testmaterialet är: Ord & Bild, Bild & Ord, Olofsson, Natur och Kultur). Eleverna skrev även denna gång på ett läskontrakt.

Varje elev kommer läsa enskilt med en pedagog 3 ggr/vecka och texterna/böckerna/enskilda orden kommer handla om våra nordiska djur (samma texter eller ord kommer läsas under en vecka). Eleverna kommer att träna på att skriva egna faktatexter och göra en egen Powerpoint. Allt tagit utifrån grundsärskolans kursplan. Min kollega berättade att hon läst i en text från NCM ”att träna matematik var som att konditionsträna”, hon drog sedan kopplingen till vårt projekt. Det blir ett långt läskonditionspass.

Vår underbara skolbibliotekarie Karolina Rochling (som i dagarna har fått ett nytt uppdrag, men en ny bibliotekarie har kommit och vi hoppas på ett lika bra samarbete med henne) har åter igen hjälpt oss med böcker. En förmån för skolorna i Katrineholm att få ha en bibliotekarie på plats i skolan. Vi har även tillverkat eget läsmaterial i bildprogrammet Communicate inPrint. Det finns en stor brist på lämpligt material för lästräning för personer med utvecklingstörning enligt Aztor vilket jag verkligen kan instämma med. Reichenberg och Lundberg menar att vi pedagoger bör tänka på att texter för elever med utvecklingstörning bör:

• Ha ett tydligt och klart huvudbudskap
• Informationen i texten ska komma i rätt tidsföljd
• Undvika bildspråk, ordspråk och liknelser
• Ha korta meningar då personkretsen ofta har problem med arbetsminnet.

Vi frågade vad eleverna tyckte om projektet när vi presenterade det. En del av svaren vi fick lät så här:

• Jag vill träna och bli bättre på att läsa.

• Jag vill lära mig mer om djur.

• Kul att vi ska läsa mycket.

• Vilken belöning får vi?

 

Ja visst ska de få en belöning. Tack vare Kunskapsbanken kommer vi i vår att åka till Kolmården och framförallt titta på de nordiska djuren. Vilken glädje det var i klassrummet! Endast 1 av 14 elever hade varit på Kolmården tidigare. Nu blev alla superinspirerade att läsa. Härligt med elever som ser fram emot att utveckla sin läsförmåga och att få vara med om nya upplevelser.

Tack Kunskapsbanken som gör det möjligt för oss i skolan att sätta lite guldkant på skolan och ge våra kämpar en fin belöning efter projekttidens slut.

Heléne Lundevaller, förstelärare Nävertorp Grundsärskola

Att lära sig att läsa, skriva och kunna kommunicera med andra människor ser vi ofta som en självklarhet, men det är det inte för alla. Vissa får jobba hårdare för att nå framgång. Så är det för våra elever! Men som vi brukar säga: ”Vissa behöver mer för att få lika mycket”. Ett tankesätt som präglar vårt arbete på Nävertorp Grundsärskola.

Eleverna på vår skola läser enligt två olika kursplaner: inriktning träningsskolan eller inriktning grundsärskolan. Eleverna på träningsskolan läser inte ämnen utan ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Eleverna som läser enligt grundsärskolans kursplan läser ämnen som svenska, engelska, matematik, slöjd etc.

Elevernas språkutveckling ser väldigt olika ut. En del elever har stor hjälp av teckenstöd, en del arbetar med SymWriter och Communicate In print (vilket är dataprogram med bildstöd) andra klarar kommunikationen relativt bra när de går i små grupper och pedagogerna anpassar språkflödet.

Skolinspektionen har i sin kvalitetsgranskning av grundsärskolan i stort (2014-04-14) riktat kritik mot grundsärskolan för bristande arbete med att följa upp och bedöma elevernas utveckling inom bl.a. ämnet svenska. Samt att elevgruppen inte får tillräckliga utmaningar för att utvecklas optimalt. Detta vill vi på vår skola naturligtvis råda bot på.

Jag höll under förra läsåret två kurser för mina kollegor där vi arbetade med ett bedömningsstöd som Skolverket gett ut i ämnet svenska, årskurs 1-6 i grundsärskolan. I kurserna deltog pedagoger som arbetar med elever både på träningsskolenivå och grundsärskolenivå. Vilket medförde att det blev givande diskussioner och erfarenhetsutbyten. Det kollegiala lärandet som Helen Timperly pratar om blev här tydligt.

Den här terminen går vi mattelyftet och där utgår vi också från det kollegiala lärandet. Det finns så mycket kunskap och erfarenheter hos pedagoger dels på grundsärskolan men naturligtvis också i hela Katrineholms kommun. Erfarenhetsutbyten mellan skolor och pedagoger tror jag utvecklar våra olika verksamheter. Vi måste lägga bort Jantelagen och våga visa vad vi kan. I våras lyssnade jag till hur några pedagoger från Skogsborgsskolan berättade hur de arbetar med temat Rymden och vid ett annat tillfälle visade pedagoger från Västra skolan hur de arbetar med cirkelmatte. Det är inspirerande och givande när vi bjuder in och visa upp hur vi arbetar. De bästa idéerna kommer oftast inte från en föreläsare. Jag ser verkligen fram emot tisdagseftermiddagarna där vi ska träffas i kommunövergripande grupper inom olika ämnesområden.

Nu tillbaka till vårt arbete med Skolverkets bedömningsstöd. Materialet vi utgick från i kursen heter Gilla Läsa Skriva och går att ladda ner som PDF från Skolverket. Jag hör när jag pratar med kollegor som arbetar ute på grundskolorna att det ofta är svårt att veta hur elevers kunskaper som befinner sig i ”gränslandet” mellan olika skolformer ska bedömas. Framstegen är ofta små och det går långsamt. Föräldrar kan ha svårt att se/acceptera att deras barn inte gör de framsteg i sin kunskapsutveckling som klasskamraterna gör. Här kan bedömningsstödet Gilla Läsa Skriva vara en god hjälp för pedagogerna. Tydligheten i var eleverna befinner sig och vad som eleverna behöver utveckla är bra. Det finns även tips på olika aktiviteter som eleverna kan göra för att utvecklas utifrån den nivå de befinner sig på. Det finns även med bedömning för elever med annat modersmål än svenska.

Materialet liknar Skolverkets ”Nya Språket lyfter” vilket är motsvarande bedömningsstöd för grundskolan. Det är en fördel då föräldrar kan känna igen sig om de träffat på materialet när deras barn gick på grundskolan och sedan gått över till grundsärskolan. Våra elever gör verkligen framsteg i sin språkutveckling men det tar bara lite längre tid. I och med att alla elever har en utvecklingsstörning, vissa har även andra diagnoser som språkstörning, ADHD, autism etc. så finns det olika utmaningar för oss pedagoger på vägen som vi måste brottas med. Glädjen att läras sig läsa eller forma fina bokstäver är minst lika stor hos oss på Nävertorps grundsärskola, om inte större, i jämförelse med grundskolan. Det gäller bara att vara utrustad med ett stort tålamod, ödmjukhet och en stor verktygslåda med språkstimulerande aktiviteter. Samt lägga detta uttryck på minnet ”Vissa behöver mer för att få lika mycket”

Heléne Lundevaller
Nävertorp grundsärskola