Att lära sig att läsa, skriva och kunna kommunicera med andra människor ser vi ofta som en självklarhet, men det är det inte för alla. Vissa får jobba hårdare för att nå framgång. Så är det för våra elever! Men som vi brukar säga: ”Vissa behöver mer för att få lika mycket”. Ett tankesätt som präglar vårt arbete på Nävertorp Grundsärskola.

Eleverna på vår skola läser enligt två olika kursplaner: inriktning träningsskolan eller inriktning grundsärskolan. Eleverna på träningsskolan läser inte ämnen utan ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Eleverna som läser enligt grundsärskolans kursplan läser ämnen som svenska, engelska, matematik, slöjd etc.

Elevernas språkutveckling ser väldigt olika ut. En del elever har stor hjälp av teckenstöd, en del arbetar med SymWriter och Communicate In print (vilket är dataprogram med bildstöd) andra klarar kommunikationen relativt bra när de går i små grupper och pedagogerna anpassar språkflödet.

Skolinspektionen har i sin kvalitetsgranskning av grundsärskolan i stort (2014-04-14) riktat kritik mot grundsärskolan för bristande arbete med att följa upp och bedöma elevernas utveckling inom bl.a. ämnet svenska. Samt att elevgruppen inte får tillräckliga utmaningar för att utvecklas optimalt. Detta vill vi på vår skola naturligtvis råda bot på.

Jag höll under förra läsåret två kurser för mina kollegor där vi arbetade med ett bedömningsstöd som Skolverket gett ut i ämnet svenska, årskurs 1-6 i grundsärskolan. I kurserna deltog pedagoger som arbetar med elever både på träningsskolenivå och grundsärskolenivå. Vilket medförde att det blev givande diskussioner och erfarenhetsutbyten. Det kollegiala lärandet som Helen Timperly pratar om blev här tydligt.

Den här terminen går vi mattelyftet och där utgår vi också från det kollegiala lärandet. Det finns så mycket kunskap och erfarenheter hos pedagoger dels på grundsärskolan men naturligtvis också i hela Katrineholms kommun. Erfarenhetsutbyten mellan skolor och pedagoger tror jag utvecklar våra olika verksamheter. Vi måste lägga bort Jantelagen och våga visa vad vi kan. I våras lyssnade jag till hur några pedagoger från Skogsborgsskolan berättade hur de arbetar med temat Rymden och vid ett annat tillfälle visade pedagoger från Västra skolan hur de arbetar med cirkelmatte. Det är inspirerande och givande när vi bjuder in och visa upp hur vi arbetar. De bästa idéerna kommer oftast inte från en föreläsare. Jag ser verkligen fram emot tisdagseftermiddagarna där vi ska träffas i kommunövergripande grupper inom olika ämnesområden.

Nu tillbaka till vårt arbete med Skolverkets bedömningsstöd. Materialet vi utgick från i kursen heter Gilla Läsa Skriva och går att ladda ner som PDF från Skolverket. Jag hör när jag pratar med kollegor som arbetar ute på grundskolorna att det ofta är svårt att veta hur elevers kunskaper som befinner sig i ”gränslandet” mellan olika skolformer ska bedömas. Framstegen är ofta små och det går långsamt. Föräldrar kan ha svårt att se/acceptera att deras barn inte gör de framsteg i sin kunskapsutveckling som klasskamraterna gör. Här kan bedömningsstödet Gilla Läsa Skriva vara en god hjälp för pedagogerna. Tydligheten i var eleverna befinner sig och vad som eleverna behöver utveckla är bra. Det finns även tips på olika aktiviteter som eleverna kan göra för att utvecklas utifrån den nivå de befinner sig på. Det finns även med bedömning för elever med annat modersmål än svenska.

Materialet liknar Skolverkets ”Nya Språket lyfter” vilket är motsvarande bedömningsstöd för grundskolan. Det är en fördel då föräldrar kan känna igen sig om de träffat på materialet när deras barn gick på grundskolan och sedan gått över till grundsärskolan. Våra elever gör verkligen framsteg i sin språkutveckling men det tar bara lite längre tid. I och med att alla elever har en utvecklingsstörning, vissa har även andra diagnoser som språkstörning, ADHD, autism etc. så finns det olika utmaningar för oss pedagoger på vägen som vi måste brottas med. Glädjen att läras sig läsa eller forma fina bokstäver är minst lika stor hos oss på Nävertorps grundsärskola, om inte större, i jämförelse med grundskolan. Det gäller bara att vara utrustad med ett stort tålamod, ödmjukhet och en stor verktygslåda med språkstimulerande aktiviteter. Samt lägga detta uttryck på minnet ”Vissa behöver mer för att få lika mycket”

Heléne Lundevaller
Nävertorp grundsärskola