Hur får vi eleverna att nå målen i matematik?

Hur får vi fler elever att nå målen i matematik? Det är frågan jag brottats med under hela förra året dels genom PISA-projektet som kommunen deltar i dels även tillsammans med Anahita Sääw, förstelärare på Södra skolan.

Anahita och jag åkte till Eslöv för att hitta lösningen! Eslöv är en kommun som är nästan exakt som Katrineholm, fast i Skåne! Det finns en skillnad till, alltså förutom att den ligger i Skåne… nämligen matematikresultaten! De har väldigt bra resultat i matematik.

När man klev av tåget i Eslöv kändes det som Katrineholm. Runt torget fanns lite affärer och restauranger och gick man ut på kvällen var det relativt tomt… förutom på McDonalds. Ryktet gick dock att McDonalds kanske skulle försvinna.

Nå, vad är det man gör i Eslöv? Vi fann ett par saker som vi vill ta med oss till Katrineholm:

  • Ledningen måste ge tydliga direktiv kring hur man vill att lärarna ska arbeta med elever för att få högre måluppfyllelse.
  • Vi måste ha ett enkelt system för att följa upp elevernas resultat flera gånger per termin.
  • Alla är ansvariga för alla elevers måluppfyllelse.
  • Rektorn behöver ha koll och följa upp elevernas utveckling.

På den högstadieskola vi besökte hade eleverna inte egna matematikböcker. Istället arbetade man praktiskt eller i grupp. Eleverna löste uppgifter tillsammans som de sedan redovisade på tavlan. Vem som skulle redovisa slumpades fram i ipaden. Matematikboken styr inte undervisningen utan arbetssättet påminner om vad vi lärt oss genom matematiklyftet. Kommunikation är en central del i undervisningen.

Två gånger per termin utöver betygen får eleverna veta hur det går i respektive ämne genom ett pilsystem. Här får man snabbt en överblick hur det går. Alla pilar på väg nedåt eller rakt fram behöver ses över om vi ska ha höga förväntningar på våra elever. Vi vill ju se att eleverna utvecklas utifrån sin nivå.

Tabell över betyg.

När en elev riskerar att inte nå målen sätter rektorn in insatser. På skolan vi besökte var man alltid två matematiklärare på lektionerna. En av lärarna kunde då få i uppgift att arbeta intensivt med en elev under ett par veckor för att få den att komma på rätt spår. Eleven plockades aldrig bort från den ordinarie undervisningen under en hel termin utan endast kortare perioder. Tack vare ”pilsystemet” upptäcks det tidigt om en elev är i behov av stöd.

Anahita och jag har nu presenterat det vi sett för förvaltningen och rektorerna på högstadiet. Vi hoppas nu på att det vi kommit fram till leder till ökad måluppfyllelse även i Katrineholm. För som sagt… det enda som skiljer våra kommuner är att Eslöv ligger i Skåne.